När Soile Peltola började på Mäkelä Alu för 27 år sedan var hon den första kvinnan som anställdes som tjänsteman inom produktionen. Hon arbetade då i horisontallackeriet, i en tid då produktionsmängder fortfarande skrevs ner för hand i rutade häften, följesedlar skrevs ut med matrisskrivare och färger (pulverlackspulver) beställdes från Teknos, en finländsk färgleverantör, via fax.
När Soile började fanns det på Mäkelänmäki endast ett kontor, ett gjuteri och horisontallackeriet. Pressen låg fortfarande i en gammal hall på andra sidan Vimpelintie. Den gamla hallen var inte främmande för Soile, eftersom hennes far arbetade där som plåtslagare på Mäkelän Peltituote, företagets tidigare namn innan aluminiumprofiler började tillverkas.
– Som liten flicka rymde jag ofta till fabriken till min pappa. Han körde mig sedan hem med moped. Mina egna söner var ibland med mig på fabriken när de var små. I dag skulle det förstås inte vara möjligt, skrattar hon.
– Jag minns alltid när min äldsta son såg den vertikala lackeringslinjen för första gången. Med en sexårings logik frågade han vad det var för nöjesbana. Vi hade just varit i PowerPark (en nöjespark), tillägger hon.
Det fanns ännu ingen egentlig logistikavdelning, men Soile deltog i logistisk planering i horisontallackeriet och fungerade som produktionschefens högra hand. Lastbilar lastades genom en port bredvid pausutrymmet, eftersom lastbryggor ännu saknades. När vertikallackeriet stod klart flyttade Soile dit.
– I vertikalen arbetade jag i ungefär tio år. Jag hade arbetsledande uppgifter och arbetade med produktionsplanering. År 2020 flyttades produktionsplaneringen till teamen, vilket också förändrade min egen roll mycket.
Från produktion till kontorsarbete
Soile började arbeta på order-leveransavdelningen på kontoret. Även om arbetsplatsen var bekant var förändringen stor.
– Jag hade arbetat i 22 år med varseljacka och skyddsskor. Jag var tvungen att lämna min komfortzon. Jag behövde lära mig ett helt nytt arbete, även om en del var bekant. Jag funderade länge på om jag skulle klara det.
Förändringen sammanföll med coronapandemin, vilket förde med sig egna utmaningar. Erfarenheten från lackeringen hjälpte henne dock att anpassa sig, och kontakten med produktionen förblev stark.
– Det jag var rädd för visade sig vara onödigt. Jag behövde inte lämna min kompetens bakom mig utan har kunnat använda den. Jag samarbetar fortfarande mycket med ytbehandlingen, säger Soile.
En pålitlig arbetsgivare
Soile arbetar i dag med att balansera order-leveransprocessen. Hon verkar i gränssnitt mellan försäljning, logistik, orderhantering och produktion. Hon planerar kapacitet och följer leveransflöden.
– Mäkelä Alu är en omtänksam och pålitlig arbetsgivare. Det är viktigt för mig att känna att mitt arbete uppskattas. Annars hade jag nog inte varit kvar så länge. I efterhand var förändringen bra för mig. Efter en lång karriär är det fint att få utvecklas, säger hon.
– Jag känner stor respekt för arbetsgivaren. Kanske beror det på att jag sett från barnsben hur allt började och hur det har vuxit. Jag arbetar som om det vore mitt eget, avslutar Soile.
Somrar på baseballplanen
På fritiden hittar Soile balans genom motion. Hon går på gruppträning, deltar i klangskålsavslappning och planerar att börja med yoga igen efter en lång paus.
– På vintern finns jag i ishallen på läktaren och på sommaren på planen för finsk baseboll. Jag har i flera år varit volontär för Alajärven Ankkurits representationslag, numera i VIP-området.
