Vi har satt år 2025 som mål för kolneutralitet i den egna produktionen. Finska statens mål är satt till 2035, men på Mäkelä Alu vill man agera snabbare. Att skydda miljön och begränsa klimatförändringarna är inget som vi kan vänta med.
– Vi vill verka miljövänligt. Även kunderna är idag mycket intresserade av frågor som rör miljöpåverkan, säger Mäkelä Alus EHSQ-chef Päivi Venesoja.
För att kartlägga den nuvarande situationen har vi genomfört en detaljerad utredning av utsläppen i hela tillverkningsprocessen, från gruvan till porten som leder till kunden (Cradle to gate).
Road map styr arbetet
Utredningen visade att många saker redan är på god väg, men den pekade även på områden där vi kan utvecklas.
Nu skapar vi en road map baserat på utredningen, dvs. en vägkarta för utsläppsminskningarna. Genom att följa kartan strävar vi efter en situation där företagets tillverkning av aluminiumprofiler inte har någon klimatpåverkan alls.
Resultaten och referenssiffrorna från utredningen kommer att publiceras på Mäkelä Alus webbplats där kunderna har tillgång till dem.
Standardenlig och jämförbar utredning
Mäkelä Alu har sedan 2005 följt upp sina koldioxidutsläpp från tillverkningen, interna leveranser samt kundleveranser.
–Vi ville ändå ha mer detaljerad information. Informationen som vi nu har fått är standardenlig och jämförbar, säger Päivi Venesoja.
Den oberoende aktören Ramboll Oy har granskat utredningen och bekräftar att primärdata och beräkningarna följer standarden EN ISO 14044:2006.
Detaljerad utredning
I utredningen kartlades enligt standardens omfattning alla olika slags utsläpp som orsakar klimatuppvärmning. Dessa siffror räknades om till en motsvarande koldioxidmängd, koldioxidekvivalent.
Vi genomförde en separat undersökning av utsläppen från aluminiumprofiler som tillverkats av inköpt aluminium respektive återvunnen aluminium från det egna gjuteriet både utan ytbehandling och med ytbehandling i form av lackering och anodisering.
Resultaten presenteras produktspecifikt i en enhet som anger hur många ton koldioxidekvivalenter som skapas när man producerar tusen kilo av den undersökta produkten.
Bättre än genomsnittsvärdena i Europa
Siffrorna indikerar att Mäkelä Alus primäraluminium släpper ut mindre än genomsnittet i Europa.
Det förklaras med de otaliga miljövänliga lösningar som använts redan innan man systematiskt började arbeta med att minska utsläppen.
– Vårt aluminium kommer huvudsakligen från Europa och produceras i regel med vattenkraft. Det är renare än genomsnittet, säger Päivi Venesoja.
Mäkelä Alu har dessutom i flera års tid använt grön el med noll utsläpp som produceras med vind- och vattenkraft. Även en del av råvarutransporterna är klimatkompenserade.
– Vi kan påverka utsläppen mest genom att se över den egna fabrikens verksamhet. Vi kan till exempel förbättra energieffektiviteten och utnyttjandet av spillenergi, säger Venesoja.
Verksamheten i alla enheter utvärderas
Mäkelä Alus utvecklingschef Tomi Pilbacka säger att man på Mäkelä Alu aktivt har strävat efter att minska utsläppen redan under några års tid.
– Den nu genomförda utredningen och vårt mål för kolneutralitet gör arbetet än mer målinriktat, säger han.
– Vi började med att kartlägga vår energianvändning och förbrukningen i de olika delarna. Nästa steg är att granska verksamheten i alla delar av vår produktionsorganisation och fundera på om vi kan vidta andra åtgärder för att minska energianvändningen, berättar Pilbacka.
Man måste ofta väga för- och nackdelar med de olika alternativen. Är det till exempel rimligt att ha processvärmen på under helgerna när det inte sker någon tillverkning? Med en värmesänkning sparar man i regel energi, men den kan å andra sidan orsaka problem för processens funktioner, och att öka värmen igen kräver ofta högre värmeeffekt.
Det väsentliga är att alla på arbetsplatsen strävar efter samma mål och att besparingsmöjligheterna övervägs tillsammans.
Samarbete med kemikalie- och utrustningsleverantörer
Den tredje uppgiften handlar om att fundera på vilken teknik och vilka kemikalier som används. Kan man till exempel minska vattentemperaturen genom att byta ut någon av kemikalierna? Eller om någon utrustning sjunger på sista versen eller har sämre energieffektivitet, kan man byta ut den mot utrustning som förbrukar mindre?
– Vi diskuterar dessa frågor med våra samarbetspartners, till exempel våra kemikalie- och utrustningsleverantörer, säger Pilbacka.
Exempelvis de värmepumpar som redan används medför en del möjligheter.
– Användningen av dem kommer säkert att öka. Kanske kan de även användas till värmeåtervinning från spillvatten, säger Pilbacka.
